SAOL
publicerad: 2015
infordra
in|fordra
verb
~de ~t • kräva in: infordra el. vanl. fordra in pengarna
Finita former | |
---|---|
infordrar | presens aktiv |
infordras | presens passiv |
infordrade | preteritum aktiv |
infordrades | preteritum passiv |
infordra | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att infordra | infinitiv aktiv |
att infordras | infinitiv passiv |
har/hade infordrat | supinum aktiv |
har/hade infordrats | supinum passiv |
Presens particip | |
infordrande | |
Perfekt particip | |
en infordrad + substantiv | |
ett infordrat + substantiv | |
den/det/de infordrade + substantiv |
SO
publicerad: 2021
infordra
infordrade infordrat
verb
●
ofta lös förbindelse, se
fordra in
uppmana att lämna in
infordra något (från någon/något)
infordra något (från någon)
infordra något (från något)
offerter infordrades från olika företag
○
äv.
begära återbetalning av skuld
infordra pengarna
belagt sedan 1557
infordrainfordrande, infordring