SAOL
publicerad: 2015
inneslutning
inne|slut·ning
substantiv
~en ~ar innesluta
Singular | |
---|---|
en inneslutning | obestämd form |
en inneslutnings | obestämd form genitiv |
inneslutningen | bestämd form |
inneslutningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inneslutningar | obestämd form |
inneslutningars | obestämd form genitiv |
inneslutningarna | bestämd form |
inneslutningarnas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
inneslutning
inneslutningen inneslutningar
inne|slut·ning·en
substantiv
●
särskilt i fackspråk
något som är inneslutet
inneslutning (av något) (i något)
○
spec. (geologi) om bl.a. gas- el. vätskebubblor i kristaller el. insekter, växtdelar och dylikt i bärnsten
en briljant med inneslutningar
○
spec. äv. om ett trycktätt rum (vanligen av betong med ingjuten stålplåt) som omsluter en kärnreaktor och hindrar radioaktiva ämnen att spridas i omgivningen
reaktorinneslutning
○
äv.
det att
innesluta t.ex. en reaktor el. utbränt radioaktivt kärnbränsle
belagt sedan 1850