SO
publicerad: 2021
jet
jeten
jet·en
substantiv
1
vanligen i sammansättn.
kraftig gasstråle som alstras i reaktionsmotor och utnyttjas för drivkraft ofta med tonvikt på motorn el. på flyg(plan) med sådan motor
JFR
rea-
flyga jet
○
äv. om kraftig, snabb stråle el. ström
belagt sedan 1958;
av engelska jet med samma betydelse, urspr. 'stråle', till jet 'kasta, spruta fram'; av franska jeter 'kasta, slunga'; ur lat. jacta´re 'kasta'; besläktat med
jetong
SAOB
publicerad: 1934
Ordformer
(jayet 1832. jet 1873 (: jetknappar) osv. jett 1788 (: Jett-glas). yet 1874. yett 1902 (: yettknappar))
Etymologi
[av eng. jet, av ffr. jet, jayet (fr. jais, jaïet), av lat. gagates (se GAGAT). Formen jayet är lånad av fr. jaïet]
(i fackspr.) benämning på en svart, glänsande varietet av hartshaltigt stenkol, gagat; äv. om konstgjord massa som mer l. mindre liknar gagat, t. ex. av hårdgummi l. glas. Åkerman KemTechn. 1: 156 (1832). UB 6: 498 (1874). Radbandens kulor af jet eller elfenben. Hillman Palacio Valdés MoM 65 (1895). Siwertz Varuh. 115 (1926).
-GLAS. (numera knappast br.) tekn. Jett-glas .. eller Smältglas, kallas den glas-composition, hvarmed emaille-färgor upblandas vid emailleringar. Rinman (1788). —
-SMYCKE. Freja 1873, s. 173.