SAOL

publicerad: 2015  
jobba
jobba verb ~de ~t 1 arbeta2 göra tve­tydiga affärer
Finita former
jobbarpresens aktiv
jobbaspresens passiv
jobbadepreteritum aktiv
jobbadespreteritum passiv
jobbaimperativ aktiv
Infinita former
att jobbainfinitiv aktiv
att jobbasinfinitiv passiv
har/hade jobbatsupinum aktiv
har/hade jobbatssupinum passiv
Presens particip
jobbande
Perfekt particip
en jobbad + substantiv
ett jobbat + substantiv
den/det/de jobbade + substantiv
jobba in • arbeta in
Infinita formeratt jobba ininfinitiv aktivPresens participinjobbandePerfekt participen injobbad + substantivett injobbat + substantivden/det/de injobbade + substantiv
jobba över • arbeta över
Infinita formeratt jobba överinfinitiv aktivPresens participöverjobbandePerfekt participen överjobbad + substantivett överjobbat + substantivden/det/de överjobbade + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
jobba jobbade jobbat
verb
[jåb`a]
1 något var­dagligt (fort­löpande) ut­föra vissa upp­gifter eller tjänster mot betalning mest i försörjnings­syfte och vanligen in­om ramen för an­ställning eller dylikt
JFR arbeta 1, tjänstgöra 1
jobbare
någon jobbar (med någon/något) (för/hos någon/något)
någon jobbar (med någon) (för någon)
någon jobbar (med någon) (för något)
någon jobbar (med någon) (hos någon)
någon jobbar (med någon) (hos något)
någon jobbar (med något) (för någon)
någon jobbar (med något) (för något)
någon jobbar (med något) (hos någon)
någon jobbar (med något) (hos något)
någon jobbar (som något) (för/hos någon/något)
någon jobbar (som något) (för någon)
någon jobbar (som något) (för något)
någon jobbar (som något) (hos någon)
någon jobbar (som något) (hos något)
han jobbar in­om sjuk­vården; när hon pensionerades hade hon jobbat 40 år i samma före­tag; han jobbar med kemikalie­frågor hos kommunen; hon jobbar som konsult för ett före­tag
○ äv. (fort­löpande) ut­föra vissa upp­gifter eller tjänster utan betalning
jobba ideellt
belagt sedan 1901
2 något var­dagligt fort­löpande ut­föra handlingar eller rörelser som till­sammans fram­bringar visst resultat av konkret el. abstrakt slag
JFR arbeta 2
någon jobbar (med/på något/att+verb)
någon jobbar (med något)
någon jobbar (med att+verb)
någon jobbar (på något)
någon jobbar (på att+verb)
någon jobbar (för någon/något)
någon jobbar (för någon)
någon jobbar (för något)
ut­redarna jobbade med problemet; de jobbar för en lösning på problemet
jobba häcken av sig se häck
belagt sedan 1911
3 ålderdomligt göra tvivel­aktiga spekulationsaffärer
jobberi
någon jobbar med något/att+verb
någon jobbar med något
någon jobbar med att+verb
någon jobbar i något
jobba med hamstring av olja; jobba i fastigheter
belagt sedan 1891
jobbajobbande, jobb
jobba in, jobba över
Till SO

SAOB

publicerad: 1934  
JOBBA job3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.); -ARE (se avledn.); jfr JOBB.
Etymologi
[jfr d. jobbe; efter eng. job, v., till job, sbst. (se JOBB)]
(vard.)
1) arbeta (se d. o. 5), ”knoga”; åtföljt av en av prep. med inledd bestämning äv.: syssla med (ngt), ”bråka” med (ngt); jfr JOBB 1. Trolle Duvall 1: 266 (1875). I fjorton år har jag jobbat med de frisinnade idéerna här i samhället, men inte en käft har sagt ett ord. Nordström Landsortsb. 277 (1911). Nu jobbade hon hårt för att få förtjänsten upp till femtio öre innan klockan blev sex. Nordström Rack. 134 (1919). Ibland kan det vara behagligt nog att bara se på, när andra jobba. SvD(A) 1929, nr 194, s. 6.
2) (mindre br.) åtföljt av en av prep. om inledd bestämning: ”bråka” om (ngt), prata strunt om (ngt); jfr JOBB 2. Der står den der gamle skrymtaren å jobbar om förnöjsamhet, han som har 2 å 50 om dagen, å sin kärring död. Roos Strejk. 24 (1892). Norrman Brita 15 (1904).
3) driva spekulationsaffärer (i fastigheter, värdepapper l. varor), spekulera; ofta med nedsättande bet.: driva mer l. mindre inhonetta l. tvetydiga spekulationsaffärer; äv. i allmännare anv.: göra affärer; ofta i fråga om affärer av mera tvetydig art: ”driva geschäft”; jfr JOBB 3. WoJ (1891). Ett par (personer) .. i hvita turbaner och långa, blå skjortor ha säkert kommit från Egypten för att jobba i drufvor och bananas. Bergdahl Antip. 109 (1906). Varför inte göra som jag, jobba lite' smått och tjäna pengar? Strömberg Storsk. 124 (1916). Konsortier, aktiebolag och enskilda personer, som öppet eller förtäckt avse att jobba med tomterna. SvD(A) 1930, nr 278, s. 7.
Särsk. förb. (vard.): JOBBA BORT10 4. till 3.
1) gm jobbande avyttra (ngt), sälja (ngt) på spekulation. De stora, härliga parker, som ännu 1870 funnos inom stadens (dvs. Roms) hank och stör, .. hafva alla hänsynslöst jobbats bort till hustomter. Schück Rom 1: 91 (1912).
2) gm spekulationsaffärer göra av med l. förlora (pänningar o. d.). Han har jobbat bort allt vad han ägde. —
JOBBA UPP10 4 l. OPP4. till 3: gm jobbande driva upp (pris o. d.). Dahlbäck Åb. 161 (1914). jfr UPPJOBBA.
Avledn.: JOBBARE, m. [jfr d. jobber, eng. jobber] (vard.) till 3: person som jobbar. WoJ (1891). GHT 1896, nr 178, s. 3. Oskäliga krigstidsvinster, (som) mellanhänder och s. k. jobbare vunnit genom handel med såväl jordbruksfastigheter som annan fastighet under åren 1915—1919. BtRiksdP 1919, IV. 1: nr 164, s. 12. jfr AKTIE-, BÖRS-, EGENDOMS-, HUS-, SPRIT-, TOMT-JOBBARE m. fl.
Ssgr (vard.): jobbar- l. jobbare-papper. värdepapper som (i särskilt hög grad) är föremål för (jobbares) spekulation. Dagen 1899, nr 155, s. 1.
-skoj. Odelstierna JärnM 495 (1913). —
JOBBERI, n. [jfr d. jobberi, eng. jobbery]
1) (knappast br.) till 1: arbete, ”göra”; jfr JOBB 1. Östergren FrämOrd (1926, 1930).
2) (vard.) till 3: jobbande, spekulation; särsk. i fråga om inhonetta l. tvetydiga (spekulations)affärer. Andersson (1857). Jobberier med aktier. Samtiden 1872, s. 78. Det under krigsåren florerande jobberiet med lifsmedel. 2NF 38: 95 (1925). jfr AKTIE-, EGENDOMS-, TOMT-JOBBERI m. fl.
Till SAOB