SAOL

publicerad: 2015  

jonglera

jongl·­era [jåŋle´ra] verb ~de ~t • bolla, balansera

Finita former
jonglerar	presens aktiv
jongleras	presens passiv
jonglerade	preteritum aktiv
jonglerades	preteritum passiv
jonglera	imperativ aktiv
Infinita former
att jonglera	infinitiv aktiv
att jongleras	infinitiv passiv
har/hade jonglerat	supinum aktiv
har/hade jonglerats	supinum passiv
Presens particip
jonglerande

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

jonglera jonglerade jonglerat

verb

[jåŋle´-] äv. [∫åŋle´-]

● sam­tidigt hålla (två eller flera bollar eller andra före­mål) i luften som konst­stycke vid upp­visning eller dylikt

jonglör

någon jonglerar (med något)

jonglera med tallrikar; han kunde jonglera med sex bollar sam­tidigt

○ ibland äv. om att skickligt hålla en enda boll etc. i luften

○ äv. bildligt hantera elegant men ibland vårds­löst

jonglera med procentsiffror

belagt sedan 1870; av franska jongler med samma betydelse; av lat. jocula´ri 'leka; skämta', till joc´us 'skämt'; jfr ur­sprung till gyckla, jox, juvel

jonglerajonglerande, jonglering

Till SO

SAOB

publicerad: 1934  

JONGLERA ʃoŋle4ra, äv. joŋ-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr JONGLERI.

Etymologi

[jfr d. jonglere, t. jonglieren; av fr. jongler, av lat. joculari, skämta, leka, avledn. av jocus, skämt, lek. — Jfr JONGLÖR]

1) (upprepade gånger) kasta föremål upp i luften o. åter uppfånga detsamma; ofta i fråga om kastande o. uppfångande av flera föremål (kulor o. d.) samtidigt, i sht ss. cirkus- l. varietékonst o. d.; vanl. åtföljt av en av prep. med inledd bestämning: bolla med ngt (se BOLLA II 1); stundom: balansera med ngt; stundom: leka med ngt gm att företaga dylika rörelser med detsamma. Jonglera med tallrikar, dolkar. Lundström (1870). Under sången jonglerade han med sitt svärd, kastade det i luften och fångade det i handen. Rydberg KultFörel. 5: 412 (1887). Don Baltasar jonglerade allt otåligare med papperssaxen. Essén Prim. 113 (1919). Jonglerandet med den tunga stören. Gripenberg DianV 20 (1925). Nilsson Bombi 254 (1932).

2) i bildl. anv.; nästan bl. åtföljt av en av prep. med inledd bestämning: ”bolla” med ngt (se BOLLA II 1 slutet); ofta med nedsättande bet. Cygnæi nästan diaboliskt mästerliga förmåga att .. jonglera med ord, hvassa som skarpt slipade knifvar. ENervander (1892) hos Cygnæus 11: 330. Måhända får man någon förklaring till hur det jonglerats och bollats med värden, om (osv.). SvD(A) 1929, nr 113, s. 26.

Ssg: JONGLERINGS-KONST.

Till SAOB