SAOL
publicerad: 2015
jordegumma
jorde|gumma
substantiv
~n ‑gummor • ⟨åld.⟩ barnmorska
| Singular | |
|---|---|
| en jordegumma | obestämd form |
| en jordegummas | obestämd form genitiv |
| jordegumman | bestämd form |
| jordegummans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| jordegummor | obestämd form |
| jordegummors | obestämd form genitiv |
| jordegummorna | bestämd form |
| jordegummornas | bestämd form genitiv |
SAOB
publicerad: 1934
JORDEGUMMA jω3rde~gum2a, stundom JORDGUMMA jω3rd~gum2a, f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(gjorde- 1805. hjorde- 1663—c. 1730. jord- 1538—1929. jorda- 1729. jorde- c. 1618 osv.)
Etymologi
[fsv. iordhguma; av JORD (se d. o. 4) o. GUMMA, sbst.1 Ordets urspr. bet. torde hava varit: kvinna som lyfter upp det nyfödda barnet från marken l. golvet (där barnaföderskan i ä. tider låg). — Jfr JORDEKVINNA, JORDEMODER]
(numera bl. dels arkaiserande, i sht i fråga om ä. förh., dels i folkligt spr.) kvinna som har till yrke att bistå andra kvinnor vid barnsbörd, barnmorska, ackuschörska. VarRerV 10 (1538). 2Mos. 1: 19 (Bib. 1541). Collegium Medicum skall .. upsicht draga, att de som sig wilja för Jordegummor och Barnmorskor bruka låta, äre förståndige och wid sådant wärck wahne. Stiernman Com. 4: 274 (1680). Hon har sitt foster födt, förrn Jordegumman kom. Kolmodin QvSp. 1: 158 (1732). Wigström Folkd. 1: 103 (1880). Fatab. 1929, s. 76. — särsk.
a) (knappast br.) om icke examinerad barnmorska (i motsättning till examinerad sådan). Barnsängskvinnorna .. betjänas .. (på Orust) till en stor del af oexaminerade biträden eller s. k. jordegummor. GHT 1895, nr 220 A, s. 3.
b) (†) bildl. En din nya menniskas jordgumma, som ledsagar dig ut från mörker till ljus, från fångenskap till frihet. Atterbom FB 71 (c. 1855). Thomander 2: 477 (1860).
Ssgr (†): A: JORDEGUMME-ED. barnmorskeed. Hjelt Medicinalv. 2: 476 (cit. fr. 1727). HdlCollMed. 19/2 1729. —
-KONST. barnmorskekonst, obstetrik. HdlCollMed. 15/10 1724. Cederschiöld Ordl. (c. 1847; under barnmorskekonst). —
-REGLEMENTE. reglemente för barnmorskor. Jordgumme Reglementet af d. 29 Aprilis 1711. HdlCollMed. 29/3 1733. Hjelt Medicinalv. 2: 500 (1892; möjl. efter handl. fr. 1812). —
B: JORDEGUMMES-ÄMBETE. värksamhet l. arbete ss. barnmorska. (Sv.) Jordegämmes (felaktigt för jordegummes) embete göra, (lat.) Obstetricari. Linc. (1640).