SAOL
publicerad: 2015
judaist
juda·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er judaism
| Singular | |
|---|---|
| en judaist | obestämd form |
| en judaists | obestämd form genitiv |
| judaisten | bestämd form |
| judaistens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| judaister | obestämd form |
| judaisters | obestämd form genitiv |
| judaisterna | bestämd form |
| judaisternas | bestämd form genitiv |
SAOB
publicerad: 1934
JUDAIST jɯ1dais4t, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
2) kyrkohist. anhängare av judaismen (i bet. 3). Norlin Rudbeckius 55 (1860). Månsson Rättf. 2: 143 (1916). —