SAOL

publicerad: 2015  
kåldolme
kål|­dolme el. kål|­dolma substantiv ~n ‑dolmar • mest i pl.; ​portion kött­färs stekt i kål­blad
Singular
en kåldolme (en kåldolma)obestämd form
en kåldolmes (en kåldolmas)obestämd form genitiv
kåldolmen (kåldolman)bestämd form
kåldolmens (kåldolmans)bestämd form genitiv
Plural
kåldolmarobestämd form
kåldolmarsobestämd form genitiv
kåldolmarnabestämd form
kåldolmarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
kål kålen
kål·en
substantiv
● typ av (bladrik eller upp­svälld) kors­blommig köks­växt som man äter blad, stam el. rot på
JFR kålrot
kålodling; kålrabbi; blomkål; brysselkål; rödkål; salladskål; vitkål
○ sär­skilt om vit­kål
kålhuvud; kålsallad
○ äv. om mot­svarande (ingrediens i) mat­rätt
kåldolmar; kålpudding; kålsoppa
får i kål
○ äv. om liknande växt som vanligen inte äts
kirskål; strandkål
ta kål på någon/något var­dagligtgöra slut på någon/någotDavid lyckades ta kål på den jätte­like Goliat; stor­marknader riskerar att ta kål på små­butiker i centrum
belagt sedan slutet av 1200-talet; (Westgöta-Lagen); fornsvenska kal; ur lat. cau´lis 'stjälk; kål(stock)'; idiomet ta kål på någon/något hette urspr. "hacka någon som kål (till kål­soppa)"
Till SO

SAOB

Sökningen på kåldolmar i SAOB gav inga svar.