SAOL
publicerad: 2015
kånka
kånka
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ bära med möda, streta
| Finita former | |
|---|---|
| kånkar | presens aktiv |
| kånkas | presens passiv |
| kånkade | preteritum aktiv |
| kånkades | preteritum passiv |
| kånka | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att kånka | infinitiv aktiv |
| att kånkas | infinitiv passiv |
| har/hade kånkat | supinum aktiv |
| har/hade kånkats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| kånkande | |
SAOB
Sökningen på kånkar i SAOB gav inga svar.