SAOL
publicerad: 2015
kamrer
kamr·er
[‑e´r]
substantiv
~en ~er • tjänsteman med ansvar bl.a. för ekonomisk förvaltning
| Singular | |
|---|---|
| en kamrer | obestämd form |
| en kamrers | obestämd form genitiv |
| kamreren | bestämd form |
| kamrerens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| kamrerer | obestämd form |
| kamrerers | obestämd form genitiv |
| kamrererna | bestämd form |
| kamrerernas | bestämd form genitiv |