SAOL

publicerad: 2015  
kanonsuccé
kan·­on|­succé substantiv ~n ~er ⟨vard.⟩ till 3kanon succé
Singular
en kanonsuccéobestämd form
en kanonsuccésobestämd form genitiv
kanonsuccénbestämd form
kanonsuccénsbestämd form genitiv
Plural
kanonsuccéerobestämd form
kanonsuccéersobestämd form genitiv
kanonsuccéernabestämd form
kanonsuccéernasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
kanon-
kan·on-
förled
kano`n-
var­dagligt utomordentlig
kanonbra; kanonerbjudande; kanonform; kanonhård; kanonsuccé; kanonväder
belagt sedan 1903

SAOB

Sökningen på kanonsuccé i SAOB gav inga svar.