SAOL
publicerad: 2015
kantat
kant·at
[‑a´t]
substantiv
~en ~er • högtidligt sångstycke; festdikt
| Singular | |
|---|---|
| en kantat | obestämd form |
| en kantats | obestämd form genitiv |
| kantaten | bestämd form |
| kantatens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| kantater | obestämd form |
| kantaters | obestämd form genitiv |
| kantaterna | bestämd form |
| kantaternas | bestämd form genitiv |
SAOB
Sökningen på kantaters i SAOB gav inga svar.