SAOL

publicerad: 2015  
kaplan
kapl·­an [‑a´n] substantiv ~en ~er 1 präst an­ställd av en institution; hjälp­präst i äldre tid2 ⟨finl.⟩ komminister​ – I sammansättn. kaplans-.
Singular
en kaplanobestämd form
en kaplansobestämd form genitiv
kaplanenbestämd form
kaplanensbestämd form genitiv
Plural
kaplanerobestämd form
kaplanersobestämd form genitiv
kaplanernabestämd form
kaplanernasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

Sökningen på kaplans i SO gav inga svar.

Menade du:

kaplan  
kajplats  
kopparglans  
karplax  
korpulens  
maktbalans  

SAOB

Sökningen på kaplans i SAOB gav inga svar.