SAOL

publicerad: 2015  

karat

karat [kara´t] substantiv ~en; pl. ~ • en vikt­enhet för ädel­stenar; guld­halt

Singular
en karat	obestämd form
en karats	obestämd form genitiv
karaten	bestämd form
karatens	bestämd form genitiv
Plural
karat	obestämd form
karats	obestämd form genitiv
karaten	bestämd form
karatens	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

karat karaten el. karatet, plural karat, bestämd plural karaten

karat·en

substantiv

kara´t

1 en vikt­enhet för ädel­stenar 0,2 gram

belagt sedan ca 1520 (Peder Månssons Skrifter på svenska); fornsvenska karat; av franska carat med samma betydelse; ur arab. qīrāt 'liten vikt', lån från grek. kera´tion 'frö av johannesbrödträd' (anv. som vikt)

2 en tjugo­fjärde­del i ren metall som mått på metall­halt hos legering; nästan en­bart i fråga om guld

en ring i 18 karats guld

belagt sedan ca 1520 Peder Månssons Skrifter på svenska

Till SO

SAOB