SAOL
publicerad: 2015
karva
karva
verb
~de ~t • skära små delar ur ngt
Finita former | |
---|---|
karvar | presens aktiv |
karvas | presens passiv |
karvade | preteritum aktiv |
karvades | preteritum passiv |
karva | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att karva | infinitiv aktiv |
att karvas | infinitiv passiv |
har/hade karvat | supinum aktiv |
har/hade karvats | supinum passiv |
Presens particip | |
karvande | |
Perfekt particip | |
en karvad + substantiv | |
ett karvat + substantiv | |
den/det/de karvade + substantiv |
SO
publicerad: 2021
karva
karvade karvat
verb
●
skära små delar ur något
JFR
tälja
någon karvar (i/på något)
någon karvar (i något)
någon karvar (på något)
karva i ett vedträ; karva inte på steken
belagt sedan 1769;
trol. av lågtyska karven med samma betydelse; besläktat med grek. graph´ein 'rista; skriva'
karvakarvande, karvning