SAOL
publicerad: 2015
kemikalieaffär
kem·ik·alie|af·fär
substantiv
~en ~er kemikalie affär 1
Singular | |
---|---|
en kemikalieaffär | obestämd form |
en kemikalieaffärs | obestämd form genitiv |
kemikalieaffären | bestämd form |
kemikalieaffärens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kemikalieaffärer | obestämd form |
kemikalieaffärers | obestämd form genitiv |
kemikalieaffärerna | bestämd form |
kemikalieaffärernas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
kemikalier
plural
kem·ik·ali·er
substantiv
●
ämnen som är framställda på kemisk väg särsk. om enkla oorganiska föreningar, vanligen flytande el. i kristallform; för användning t.ex. som lösningsmedel el. halvfabrikat
kemikalieaffär
det luktade färg och kemikalier i verkstaden
belagt sedan 1830;
av tyska Chemikalien med samma betydelse; till
kemi
SAOB
publicerad: 1935
KEMIKALIER ɟem1ika4lier l. ɟe1-, l. 10302, sbst. pl.
Etymologi
[jfr d. kemikalie, pl. kemikalier; av t. chemikalien, pl., bildat till nylat. chemicus, adj. (se KEMISK)]
kem. på kemisk väg framställda ämnen, kemiska preparat; äv. om råämnen l. halvfabrikat som användas vid kemiska procedurer o. d. Nisbeth 1512 (1870). SFS 1906, nr 10, s. 33. Framställning av .. kemikalier. Hallström Händ. 28 (1927).