SAOL

SO

publicerad: 2021  
klantig klantigt klantiga
klant·ig
adjektiv
klan`tig
● var­dagligt som (ofta) bär sig dumt åt
JFR jönsig, töntig
någon klantig tjänste­man hade räknat fel så huset blev kraftigt upp­taxerat
○ äv. om handling eller dylikt
en klantig hantering av ärendet
belagt sedan 1960-talet
Till SO

SAOB