SAOL
publicerad: 2015
klar
klar
adjektiv
~t ~a 1 inte grumlig, genomskinlig; bildl. lättfattlig, överskådlig: en klar soppa; en klar himmel; en klar framställning2 färdig – Nästan alla sammansättn. med klar- hör till klar 1.
| Positiv | |
|---|---|
| en klar + substantiv | |
| ett klart + substantiv | |
| den/det/de klara + substantiv | |
| den klare + maskulint substantiv | |
| Komparativ | |
| en/ett/den/det/de klarare + substantiv | |
| Superlativ | |
| är klarast | |
| den/det/de klaraste + substantiv |