SAOL

publicerad: 2015  
klena
klena verb ~de ~t • stryka på; smörja
Finita former
klenarpresens aktiv
klenaspresens passiv
klenadepreteritum aktiv
klenadespreteritum passiv
klenaimperativ aktiv
Infinita former
att klenainfinitiv aktiv
att klenasinfinitiv passiv
har/hade klenatsupinum aktiv
har/hade klenatssupinum passiv
Presens particip
klenande
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
klena klenade klenat
verb
kle`na
● ofta med partikel, sär­skiltner stryka något på någon/något
JFR smeta 1
någon klenar något på någon/något
någon klenar något på någon
någon klenar något på något
klena senap på korven
○ äv. med konstruktions­växling bestryka med något kladdigt
någon klenar ner någon/något (någonstans)
någon klenar ner någon (någonstans)
någon klenar ner något (någonstans)
små­barnen klenade ner sig i an­siktet
belagt sedan 1712; sv. dial. klena, klina 'smeta'; nära besläktat med klema
klenaklenande, klening
Till SO

SAOB