SAOL

publicerad: 2015  
knöl
knöl substantiv ~en ~ar ut­buktning t.ex. på kroppen (el. på potatis)o­hyfsad mans­person​ – De flesta sammansättn. med knöl- hör till knöl 1.
Singular
en knölobestämd form
en knölsobestämd form genitiv
knölenbestämd form
knölensbestämd form genitiv
Plural
knölarobestämd form
knölarsobestämd form genitiv
knölarnabestämd form
knölarnasbestämd form genitiv

SO

Sökningen på knölarnas i SO gav inga svar.

Menade du:

intolerans  
knölros  
knarklangare  
kondoleans  
cunnilingus  
knollra sig  

SAOB

Sökningen på knölarnas i SAOB gav inga svar.