SAOL

publicerad: 2015  
konnotation
kon·­not·­at·ion substantiv ~en ~er • associativ bi­betydelse hos ett ord som inte till­hör grund­betydelsen; ​mots. denotation
Singular
en konnotationobestämd form
en konnotationsobestämd form genitiv
konnotationenbestämd form
konnotationensbestämd form genitiv
Plural
konnotationerobestämd form
konnotationersobestämd form genitiv
konnotationernabestämd form
konnotationernasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

SAOB

Sökningen på konnotationer i SAOB gav inga svar.