SAOL

publicerad: 2015  
konsensus
kon·­sens·­us [‑sen`s‑] substantiv ~en sam­stämmighet mellan parter som har o­lika intressen
Singular
en konsensusobestämd form
en konsensusobestämd form genitiv
konsensusenbestämd form
konsensusensbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
konsensus konsensusen
kon·sens·us
substantiv
[-sen`-]
(vilja till) enighet mellan parter t.ex. in­om tros­samfund, i politiska samman­hang etc.
konsensus (med någon/något)
konsensus (med någon)
konsensus (med något)
konsensus (mellan några)
i fråga om neutraliteten har det länge rått konsensus mellan partierna
belagt sedan 1959; av lat. conse´nsus 'sam­stämmighet'

SAOB

Sökningen på konsensus i SAOB gav inga svar.