SAOL

publicerad: 2015  
krona
krona substantiv ~n kronor 1 bild av en huvud­prydnad för kungliga personer2 Kronan stats­makten3 översta del av ngt: ​trädets krona4 mynt­enheten i bl.a. Sverige: ​reformerna är finansierade krona för krona​ – I sammansättn. kron-; till krona 2 äv. krono-.
Singular
en kronaobestämd form
en kronasobestämd form genitiv
kronanbestämd form
kronansbestämd form genitiv
Plural
kronorobestämd form
kronorsobestämd form genitiv
kronornabestämd form
kronornasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

Sökningen på kronan i SO gav inga svar.

Menade du:

krokan  
krönande  
krona  
korona  
kröning  
korna  

SAOB

Sökningen på kronan i SAOB gav inga svar.