SAOL
publicerad: 2015
läggning
lägg·ning
substantiv
~en ~ar 1 till lägga2 karaktär, kynne
| Singular | |
|---|---|
| en läggning | obestämd form |
| en läggnings | obestämd form genitiv |
| läggningen | bestämd form |
| läggningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| läggningar | obestämd form |
| läggningars | obestämd form genitiv |
| läggningarna | bestämd form |
| läggningarnas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
läggning
läggningen läggningar
lägg·ning·en
substantiv
lägg`ning 
●
inre personliga egenskaper som styr handlandet
hennes sexuella läggning; han har en något nervös läggning; hon är envis till sin läggning
○
äv. om anlag el. fallenhet
han har läggning för köpenskap
belagt sedan 1889;
till
lägga i bet. 'utforma, gestalta'
SAOB
publicerad: 1941
LÄGGNING läg3niŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(leg- 1558—1629. legg- 1529. läg- (-æ-) 1525—1647. lägg- 1643 osv.)
Etymologi
[jfr fsv. a-, af-, nidher-lägning m. fl., d. lægning]
1) (utom i a, b o. c mera tillf.) motsv. LÄGGA I 1 b: handling(en) att lägga ngt, läggande. Johansson Noraskog 2: 330 (i handl. fr. 1590). MeddSlöjdF 1896, s. 44. jfr ASFALT-, BETONG-LÄGGNING. särsk.
a) (i vissa trakter) motsv. LÄGGA I 1 b η. Maskiner för sättning eller läggning af potatis. TT 1899, M. s. 56.
b) fisk. motsv. LÄGGA I 1 b λ α'. För läggningen av skötarne behövas bl. a. allehanda flytkroppar och sänken med tillhörande linor. Arwidsson Strömm. 14 (1913). Därs. 25. särsk. konkret.
β) (†) ställe där fiskare lägger ut nät o. d. Siötströmingen (fångas) på vissa rum, grund och Läggningar. Broman Glys. 3: 641 (c. 1740).
c) motsv. LÄGGA I 1 b μ. Hårets läggning var mindre kostsam att härma sedan fontangen blifvit aflyst. Strindberg SvÖ 3: 199 (1890). jfr HÅR-LÄGGNING.
2) motsv. LÄGGA I 9 a. De förhållanden, i hvilka olika djurs ägg försättas vid läggningen, äro ganska omvexlande. Thorell Zool. 1: 304 (1860). — jfr ROM-, ÄGG-LÄGGNING.
3) motsv. LÄGGA 12; nästan bl. (jfr dock slutet) ss. senare led i ssgr; se BANK-, BATTERI-LÄGGNING. — särsk. (i fackspr.) motsv. LÄGGA 12 c. HbTrädg. 1: 115 (1872). Vid (tjär-)dalens läggning deltager hela familjen .. i arbetet. ArkKem. II. 35: 17 (1907). (†) Humblegårdars Läggning och förbättring. Stiernman Riksd. 1030 (1643).
4) förhållande(t) att vara lagd så l. så o. d.
a) (numera knappast br.) motsv. LÄGGA I 15 a, om beskaffenhet l. anlag som ngn l. ngt har i fysiskt avseende; växt, figur, hållning, utseende o. d. Stoet har en god läggning, läggning att kunna springa starkt. Adlerbeth FörslSAOB (1798). Se på det vackra lockiga hufvudet med den rundade, nästan qvinligt veka läggningen af kinderna. Munthe Nap. 66 (1885). Sundén (1886).
b) motsv. LÄGGA I 15 b: sinnesriktning, skaplynne, karaktär, håg, fallenhet o. d. Han hade .. för mycket realistisk läggning för att (osv.). 3SAH 4: 146 (1889). Blomstrands läggning synes företrädesvis hafva hänvisat honom till teoretiska värf. Paulson Minnestal 11 (1893, 1899). Gregorius' praktiska läggning visade sig även däri, att (osv.). Almquist VärldH II. 2: 495 (1931). jfr KARAKTÄRS-, SJÄLS-, SKALDE-LÄGGNING m. fl.
5) (†) motsv. LÄGGA 16 a: fastställande, avgörande, bestämmande; dom(slut). OPetri Tb. 89 (1525; uppl. 1929). Vtan tålffmähns dom och Legningh bleff han sackfellt. ÅngermDombRenov. 1629, fol. 4. AktsamlKungsådreinst. 177 (1685).