SAOL
publicerad: 2015
landning
land·ning
substantiv
~en ~ar • särsk. till landa 2
| Singular | |
|---|---|
| en landning | obestämd form |
| en landnings | obestämd form genitiv |
| landningen | bestämd form |
| landningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| landningar | obestämd form |
| landningars | obestämd form genitiv |
| landningarna | bestämd form |
| landningarnas | bestämd form genitiv |