SAOL
publicerad: 2015
limma
limma
verb
~de ~t • fästa med lim
Finita former | |
---|---|
limmar | presens aktiv |
limmas | presens passiv |
limmade | preteritum aktiv |
limmades | preteritum passiv |
limma | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att limma | infinitiv aktiv |
att limmas | infinitiv passiv |
har/hade limmat | supinum aktiv |
har/hade limmats | supinum passiv |
Presens particip | |
limmande | |
Perfekt particip | |
en limmad + substantiv | |
ett limmat + substantiv | |
den/det/de limmade + substantiv |
SO
publicerad: 2021
limma
limmade limmat
verb
●
ofta med partikel, särskiltfast, ihop
foga samman eller fästa med lim
någon limmar (fast/ihop/samman) något
någon limmar (fast) något
någon limmar (ihop) något
någon limmar (samman) något
limma ihop stolen; limma fast bordsskivan
○
äv.
bestryka eller dränka in med lim
belagt sedan 1420–50 (Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus));
fornsvenska lima; till
lim
limmalimmande, limning