SAOL

publicerad: 2015  
lurig
lur·­ig adjektiv ~t ~a finurlig, listig
Positiv
en lurig + substantiv
ett lurigt + substantiv
den/det/de luriga + substantiv
den lurige + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de lurigare + substantiv
Superlativ
är lurigast
den/det/de lurigaste + substantiv

SO

publicerad: 2021  
lurig lurigt luriga
lur·ig
adjektiv
lu`rig
som har förmåga att lura andra vanligen på ett oskyldigt el. skämtsamt sätt
lurig (för någon) (att+verb)
en lurig dribbler; den lilla rackar­ungen såg lurig ut
äv. om handling och dylikt
en lurig blick
äv. om problem och dylikt som kräver list för att lösas
en lurig fråga
belagt sedan 1901

SAOB

publicerad: 1941  
LURIG, se under lura, v.2—3