SAOL

publicerad: 2015  

maklig

mak·­lig adjektiv ~t ~a • långsam, sävlig; bekväm av sig

Positiv
en maklig + substantiv
ett makligt + substantiv
den/det/de makliga + substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de makligare + substantiv
Superlativ
är makligast
den/det/de makligaste + substantiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

maklig makligt makliga

mak·lig

adjektiv

ma`klig

● som är långsam och kräver liten an­strängning särsk. om rörelse

JFR bekväm 2, lat, sävlig

maklighet

de promenerade i maklig takt

○ äv. om person som und­viker an­strängningar

med åren blev han rätt maklig av sig

belagt sedan 1559; bildn. till fornsvenska mak 'bekvämlighet; ro'; jfr ur­sprung till mak

Till SO

SAOB