SAOL

publicerad: 2015  
markis
mark·­is [marki´s] substantiv ~en ~er ut­ländsk adels­man i rang närmast över grevened­fällbart sol­skydd av tyg för fönster
Singular
en markisobestämd form
en markisobestämd form genitiv
markisenbestämd form
markisensbestämd form genitiv
Plural
markiserobestämd form
markisersobestämd form genitiv
markisernabestämd form
markisernasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
markis markisen markiser
mark·is·en
substantiv
[-ki´s]
1 (titel för) adels­man av hög rang mellan hertig och greve
markis (av något)
belagt sedan 1627; av franska marquis med samma betydelse, bildn. till marche 'gränsland'; besläktat med 1mark 1; jfr ur­sprung till markgreve
2 solskydd av tyg som fälls ner fram­för fönster
markisväv
belagt sedan 1779; av franska marquise 'markisinna; solskydd' (an­ledningen till den bildliga bet. är okänd)

SAOB