SAOL
publicerad: 2015
maskare
mask·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. maskarna • till 2maska 2
| Singular | |
|---|---|
| en maskare | obestämd form |
| en maskares | obestämd form genitiv |
| maskaren | bestämd form |
| maskarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| maskare | obestämd form |
| maskares | obestämd form genitiv |
| maskarna | bestämd form |
| maskarnas | bestämd form genitiv |