SAOL

publicerad: 2015  
mima
mima verb ~de ~t ut­föra pantomim; röra på läpparna för att ge in­tryck av att tala el. sjunga
Finita former
mimarpresens aktiv
mimaspresens passiv
mimadepreteritum aktiv
mimadespreteritum passiv
mimaimperativ aktiv
Infinita former
att mimainfinitiv aktiv
att mimasinfinitiv passiv
har/hade mimatsupinum aktiv
har/hade mimatssupinum passiv
Presens particip
mimande
Perfekt particip
en mimad + substantiv
ett mimat + substantiv
den/det/de mimade + substantiv

SO

publicerad: 2021  
mima mimade mimat
verb
mi`ma
med­dela sig utan att an­vända språket med åt­börder, gester och dylikt; särsk. vid pantomim­spel
någon mimar
spec. äv. låtsas tala eller sjunga till in­spelat ljud
hon mimade till Carola på kyrkans underhållnings­timmar
belagt sedan 1947
mimamimande

SAOB

Sökningen på mima i SAOB gav inga svar.