SAOL

publicerad: 2015  
minna
minna verb minde, mint, pres. minner • ⟨ngt åld.⟩ erinra: ​minna (ngn) om ngt
Finita former
minnerpresens aktiv
minns (minnes)presens passiv
mindepreteritum aktiv
mindespreteritum passiv
minnimperativ aktiv
Infinita former
att minnainfinitiv aktiv
att minnasinfinitiv passiv
har/hade mintsupinum aktiv
har/hade mintssupinum passiv
Presens particip
minnande
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
minna minde mint, presens minner
verb
minn`a
● något hög­tidligt (åter) fram­kalla själslig före­ställning
JFR erinra 1, påminna 1
något minner (någon) om något/sats
något minner (någon) om något
något minner (någon) om sats
en bild­kavalkad minner om allt som har hänt under 25 år; ett hundra­tal svamp­burkar minner om sommaren
belagt sedan ca 1300 (Westgöta-Lagen); fornsvenska minna; till minne
minnaminnande
minnas
Till SO

SAOB