SAOL

publicerad: 2015  
modellflygplan
mod·­ell|­flyg·­plan substantiv ~et; pl. ~ till modell 1 flygplan
Singular
ett modellflygplanobestämd form
ett modellflygplansobestämd form genitiv
modellflygplanetbestämd form
modellflygplanetsbestämd form genitiv
Plural
modellflygplanobestämd form
modellflygplansobestämd form genitiv
modellflygplanenbestämd form
modellflygplanensbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
modell modellen modeller
mod·ell·en
substantiv
modell´
1 före­bild för fram­ställning med större el. mindre grad av imitation
en modell (för/till någon/något)
en modell (för någon)
en modell (för något)
en modell (till någon)
en modell (till något)
kyrkan byggdes efter modell av Peters­kyrkan i Rom; modellen för romanens huvud­person var en väl­känd politiker
äv. före­bild för handlande
arbetsfördelning och tidmätning efter industrins modell
äv. försvagat typ
årsmodell
en Volvo av 2017 års modell; en spis av nyare modell; en hatt modell äldre
det är modellen var­dagligtså ska det gå tillfolkligt, festligt och full­satt – det är modellen för EM på hemma­plan
belagt sedan 1660; av franska modèle; av ita. modello 'före­bild, mönster'; av lat. mod´ulus 'mått; mått­stock', diminutiv av mod´us 'mått'; jfr ur­sprung till modus
2 person som av­bildas konstnärligt
stå modell; teckna efter levande modell; hon satt modell för den berömde konstnären
äv. om person som fotograferas poserande med (mode)kläder
arbeta som modell
belagt sedan 1730
3 före­mål som efter­bildar annat före­mål vanligen i förminskad skala; för studier, lek etc.
modellflygplan; modelljärnväg
en modell (av något)
en modell av staden i skala 1:10000
belagt sedan 1647
4 förenklat, åskådligt tanke­schema för beskrivning av komplicerad abstrakt före­teelse
JFR teori
en modell (för/till något)
en modell (för något)
en modell (till något)
matematiska modeller; Bohrs idealiserade modell för atomens upp­byggnad; modeller för klimat­förändringen
den svenska modellen det svenska blandekonomiska systemetden svenska modellen har an­vänts både som före­bild och som av­skräckande exempel i den politiska debatten i andra länder
belagt sedan 1940

SAOB

publicerad: 1945  
MODELL mωdäl4 l. mo- l. må-, r. l. m. l. f. (RARP 4: 192 (1649) osv.) ((†) n. RARP 4: 69 (1647), Remmer Tart. 9 (1820)); best. -en, äv. -n (ss. n. -et); pl. -er ((†) ss. n. = (RARP 4: 69 (1647))).
Ordformer
(model 16731814. modele c. 17001740. modell 1647 osv. modelle 1660)
Etymologi
[av t. modell, av it. modello, avbild, mönster (varav fr. modèle), av lat. modulus, mått, måttstock, diminutiv till modus, mått. — Jfr MALL, MODUL, MODULERA]
1) föremål som (vanl. i förminskad skala) visar utseendet (o. funktionen) hos ngt (t. ex. hos en byggnad l. en maskin). En modell av, förr äv. på ngt, dels om (miniatyr)kopia av ngt, dels (vanl. i uttr. modell till ngt) om föremål avsett att tjäna ss. mönster vid framställningen av ngt; mönster, förebild (se d. o. 3); äv.: utkast, skiss. Göra ngt efter modell. Tjäna som, förr äv. för modell. RARP 4: 69 (1647). Så att .. (den färdiga munderingen) dem androm för modell tiena kan. GenMRullaVästgK 1684, s. 290. Mitt första prof af bergvärks machiner var ett model på ett upfordringsvärck (osv.). Polhem Invent. 10 (1729). (Eng.) Archtype, .. (sv.) förste modellet af en ting. Serenius B 4 a (1734). På bägge dessa redskap (dvs. hjulplogen o. trädesstocken på Lindhov) bör skaffas modell. Barchæus LandthHall. 73 (1773). Förfärdiga modeller till nya vapen. Malmström Hist. 2: 212 (1863). VaruhbTulltaxa 1: 576 (1931). — jfr ARBETS-, ARTILLERI-, ATOM-, FARTYGS-, GIPS-, KYRKO-, LER-, PAPPERS-, PARISER-, PROPORTIONS-, TRÄ-MODELL m. fl. — särsk.
a) tekn. för framställning av gjutform använd (vanl. av trä, metall, vax l. gips utförd) kopia av det föremål som skall gjutas. Möller 1: 64 (1745). Stråle RörstrH 16 (1879; vid porslinstillvärkning). Ehrström Konsthantv. 16 (1924; vid bronsgjutning). — jfr GJUT-, KLOCK-MODELL m. fl.
b) (†) i fråga om handtryck på tyg l. tapet: tryckstock, tryckform; jfr MODELL-TRYCK. UB 5: 522 (1874; vid tygtryck).
c) abstraktare, övergående i bet.: form l. mönster; typ; skapnad, fason; prägel; snitt. En hatt av, äv. (med anslutning till huvudbet.) efter, förr äv. på nyaste modell. 1. Mössa på tysk model. BoupptSthm 1/10 1673. 1 (ljus-)Staka effter g(amma)l Modell. ArvskifteSthm 25/10 1676. En Myssa af dät Model som nu Förnämme bruka. VDAkt. 1696, nr 195. Modellen (på klänningen) är ju lite gammal. Bergman Patr. 84 (1928). — jfr KASACK-, KLOCK-MODELL m. fl.
2) förebild (se d. o. 4), föredöme, mönster. Stiernman Riksd. 1341 (1660). Gif oss ett ord (dvs. en ordboksartikel), utarbetadt enligt din (dvs. Tegnérs) snillrika åsigt, så skola vi taga det till modell i trampquarnen. BvBeskow (1836) i 3SAH XLVII. 2: 55. — särsk.
a) (†) i uttr. ngt är en modell för ngt, ngt är ett mönster för ngt. Jag är aldeles försäkrad, at culturen där (dvs. på vissa lantegendomar) måste vara et model för all Oeconomie. Posten 1769, s. 685.
b) (†) i uttr. efter l. på ngns modell l. modellen av ngt, med ngn resp. ngt ss. mönster. Werwing Vitt. 322 (c. 1700: effter). Då menniskan skapade Gud, efter sit beläte, huru väl om det allestäds skett på modellet af en hederlig karl. Kellgren 3: 213 (1793). Inquisitions-Kapellet (i Goa) är bygdt efter modelet af Petri Kyrka. SvLitTidn. 1814, sp. 550.
3) om ngn l. ngt som är föremål för avbildning.
a) i sht konst. om person som (naken l. klädd, särsk. yrkesmässigt) tjänstgör ss. det original som avbildas vid konstnärlig människoframställning. Kvinnlig, manlig modell. Teckna, måla, skulptera efter (levande) modell. Stå, sitta modell. Förtjäna sitt bröd som modell. Quensel Alm(Sthm) 1730, s. 31. BohemAkademist. 16 (1931). jfr KVINNO-, YRKES-MODELL. särsk.
α) i utvidgad anv., om konstvärk avbildande en naken människokropp, akt (se AKT, sbst.1 I 5). BonnierKL (1926).
β) (i sht i vitter stil) bildl., i fråga om litterär framställning. En nyckelroman med lätt igenkännliga modeller. Ljunggren SVH 1: 339 (1873). Hon (har) .. stått modell till hjältinnan i Björnsons roman ”På Guds veje.” NordT 1926, s. 585.
b) pedag. om föremål (solid figur o. d.) som användes för avbildning vid undervisning i teckning. SvFriesen Inbj. 1891, s. 28. Lämpliga modeller (för perspektivritning) äro vid kursens början: kub, lådor, askar, böcker. SFS 1906, nr 10, s. 44.
4) (†) = MOD, sbst.3 2 a, c. Alt det som i Sverige blir äldre än ett Åhr, det är för gammalt .. Så går det med våra Modeller, så går det med våra Förordningar. Dalin Arg. 1: nr 52, s. 2 (1733; uppl. 1754: Moder). Därs. 2: nr 21, s. 3 (1734; uppl. 1754: moder).
Ssgr (i sht i fackspr.): MODELL-ARBETE~020. särsk. till 1: förfärdigande av modeller; äv. konkret, om modell. SPF 1858, s. 273.
(3) -BORD. konst. bord varpå en modell placeras (i viss ställning). Lundgren Res. 86 (c. 1865).
(1) -BORR. snick. ett slags borr med stämjärnsliknande ägg. JernkA 1833, s. 489. HantvB I. 2: 118 (1934).
(1) -BYGGARE. = -makare. Fatab. 1928, s. 7.
(1) -BYGGE. jfr bygge 2. Ericsson FlygplMod. 44 (1921).
(1) -BÅT. modell av (l. till) en båt; fartygsmodell; särsk. om för kappsegling byggda (omkr. 1—2 m långa) segelbåtar av vissa typer. TT 1897, Byggn. s. 34. Lindberg Modellyachtsb. 48 (1923).
(1) -DOCKA, r. l. f. provdocka för tillpassning o. provning av dräkter. Weste (1807).
(1) -ENLIG. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 225 (1882). Modellenliga uniformspersedlar. InskrifningsbokSthm 46 (1894).
(jfr 3 a) -FLICKA, f. konst. om flicka som står modell; kvinnlig yrkesmodell. NordT 1886, s. 315.
(1) -FLYG. sammanfattande om konsten att bygga o. hantera modellflygplan. ModellflygutstBorås 6 (1935).
-FLYGNING. med modellflygplan. Martin Modellplansflygn. 80 (1934).
(1) -FLYGPLAN~02, äv. ~20, n. modell av (l. till) flygplan; särsk. om små dylika modeller avsedda för tävlingsflygning. Martin Modellplansflygn. 8 (1934).
(1) -FÖRSÖK. särsk. om försök med fartygs- l. flygplansmodell för att utröna fartygets resp. flygplanets egenskaper i vattnet resp. luften. Frykholm Ångm. 270 (1881).
(1) -GEVÄR. mil. om noggrant utfört exemplar av (armé)gevär som antagits ss. modell för tillvärkningen av (en krigsmakts) gevär. Weste (1807).
(1) -HATT. hatt som utgör modell för tillvärkning av viss typ av hattar; ofta äv. om originalmodell av hatt. NJournD 1858, s. 60.
(1) -KAMMARE. lokal där samling av modeller förvaras; förr särsk. i sg. best. (i sht i uttr. kungliga modellkammaren) om en 1697 av Christofer Polhem inrättad dylik samling med modeller av maskiner o. d. König Mec. 159 (1752). Rinman 2: 779 (1789). Alm Eldhandv. 1: 6 (1933). jfr artilleri-modellkammare.
(1) -KAPPA, r. l. f. jfr -hatt. NJournD 1858, s. 189.
(1) -KLÄNNING. jfr -hatt. AB 1865, nr 31, s. 4.
(1) -LERA, r. l. f. (i fackspr.) lera varav modeller (för gipsavgjutning l. konstnärliga ändamål) framställas. Weste (1807).
(1) -MAKARE. person som tillvärkar modeller. Dähnert 75 (1746).
(3 a) -MÅLNING. konst. målning efter modell; äv. konkret. Nordensvan SvK 558 (1892).
(1) -PERSEDEL. särsk. mil. om persedel som utgör modell för anskaffningen av ifrågavarande persedlar. SamlFörfArméen 5: 119 (1832).
(1) -PLAN, n. = -flygplan. Martin Modellplansflygn. 19 (1934).
(1) -RITERSKA. särsk. om kvinnlig modetecknare. SvD(A) 1934, nr 207, s. 16.
-RITNING.
1) till 1: ritning av modeller (i sht till kläder). UnderrManskläd. A 1 a (1778).
2) konst. till 3 a (o. b): ritning efter (levande) modell. Scheutz Ritk. 144 (1832).
(1) -SAL. för förvaring av modeller; särsk. om dylika salar på varven i Stockholm o. Karlskrona för förvaring av fartygsmodeller. ReglStyrFl. 1836, s. 56. VFl. 1905, s. 6.
(1, 3 b) -SAMLING. särsk. konkret. Bergv. 2: 683 (1756).
(1) -SERIE. särsk. slöjd. efter svårighetsgrad ordnad serie av modeller för slöjdundervisningen. SlöjdBl. 1886, nr 1, s. 1.
(3 a) -SITTNING. Flickor (i Paris) .., som förtjäna sin existens på modellsittning. Pauli Konstn. 118 (1886, 1913).
(1) -SKO, r. l. m. särsk. hovsl. om hästsko som utgör modell för tillvärkning (anskaffning) av hästskor av viss typ. VexjöBl. 1838, nr 14, Bih. s. 2. —
-SKOLA, r. l. f.
1) (i fackspr.) till 1, om skola som är modell för andra skolor; mönsterskola. Frey 1850, s. 309.
2) konst. till 3 a o. b, om skola (l. kurs l. avdelning vid målarskola o. d.) för utbildning i teckning efter modell. IT 1791, nr 11, s. 2.
(1) -SNICKARE. snickare som tillvärkar modeller (till maskiner o. d.). DA 1808, nr 64, s. 2.
(1) -SNICKERI03~002, äv. 01004. jfr -snickare. TT 1872, s. 281.
(1) -SPIK. tekn. ett slags spik som användes av modellsnickare (på järngjuterier). JernkA 1833, s. 680.
(1) -STEN. (†) zool. förstenad fyllning i ett blötdjursskal (som efter skalets förstöring visar djurets form), ”stenkärna”. Wallerius Min. 391 (1747). Heinrich (1828).
(1) -STOCK. förråd l. serie av modeller. SvSlöjdFT 1924, s. 149.
(3 a) -STUDIE. konst. studie (teckning, målning) efter naken modell. Eichhorn Stud. 3: 171 (1878, 1881).
(3 a) -STUDIUM. konst. om (studier som avse förkovran i) teckning l. modellering efter modell. BtRiksdP 1890, 8Hufvudtit. s. 24.
-TECKNING.
1) till 1, konkret, om teckning som utvisar modellen av ngt. SFS 1896, Bih. nr 98, s. 3.
2) konst. till 3 a o. b, om teckning efter modell. Schulthess (1885).
(1 b) -TRYCK. (†) tryckning av tyger l. tapeter medelst tryckstockar. UB 5: 548 (1874). TT 1878, s. 31.
(1) -VÄRKSTAD~20 l. ~02. tekn. värkstad där modeller till maskiner o. d. förfärdigas. JernkA 1838, s. 196.