SAOL
publicerad: 2015
monoman
1mono·man
[‑ma´n]
adjektiv
~t ~a • om person: starkt ensidig
| Positiv | |
|---|---|
| en monoman + substantiv | |
| ett monomant + substantiv | |
| den/det/de monomana + substantiv | |
| den monomane + maskulint substantiv |
2mono·man
[‑ma´n]
substantiv
~en ~er • monoman person
| Singular | |
|---|---|
| en monoman | obestämd form |
| en monomans | obestämd form genitiv |
| monomanen | bestämd form |
| monomanens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| monomaner | obestämd form |
| monomaners | obestämd form genitiv |
| monomanerna | bestämd form |
| monomanernas | bestämd form genitiv |
SO
SAOB
Sökningen på monomanen i SAOB gav inga svar.