SAOL
publicerad: 2015
mucka
mucka
verb
~de ~t 1 ⟨vard.⟩ säga emot, bråka; mucka gräl försöka åstadkomma gräl2 ⟨vard.⟩ rycka ut från militärtjänst el. fängelse
| Finita former | |
|---|---|
| muckar | presens aktiv |
| muckas | presens passiv |
| muckade | preteritum aktiv |
| muckades | preteritum passiv |
| mucka | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att mucka | infinitiv aktiv |
| att muckas | infinitiv passiv |
| har/hade muckat | supinum aktiv |
| har/hade muckats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| muckande | |
| Perfekt particip | |
| en muckad + substantiv | |
| ett muckat + substantiv | |
| den/det/de muckade + substantiv | |