SAOL

publicerad: 2015  
mussla
mussla substantiv ~n musslor 1 ett blöt­djur med parigt skal2 ett musselliknande bak­verk3 ytter­öra​ – Alla sammansättn. med mussel- hör till mussla 1.
Singular
en musslaobestämd form
en musslasobestämd form genitiv
musslanbestämd form
musslansbestämd form genitiv
Plural
musslorobestämd form
musslorsobestämd form genitiv
musslornabestämd form
musslornasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
mussla musslan musslor
mussl·an
substantiv
muss`la
● typ av blöt­djur med två­delat, ledat skal och ett slags fot med fibrer som fäster vid hårt under­lag
JFR ostron
blåmussla; kammussla; musselodling; musselskal; musselsås; pärlmussla
det gamla skrovet var täckt av musslor
○ ofta om mot­svarande mat­rätt
de festade på ostron och musslor
○ äv. om andra före­mål med till­plattat oval, musselskals­liknande form
öronmussla
○ äv. bildligt i ut­tryck för få­ordighet
man kan inte få ur henne någon­ting – hon är sluten som en mussla
belagt sedan 1587; av lågtyska mussele, muschele med samma betydelse; av lat. mu´sculus 'tvåskalig mussla', eg. 'liten råtta'; etymologiskt samma ord som muskel
Till SO

SAOB