SAOL

SO

publicerad: 2021  
1mutter muttern muttrar
muttr·ar
substantiv
mutt´er
ur­borrat, in­vändigt gängat (metall)stycke som en bult eller skruv av mot­svarande storlek passar i och låses fast mot ofta regel­bundet sexkantigt (för åtdragning med skruv­nyckel)
mutterlås; mutternyckel; fälgmutter; låsmutter; vingmutter
dra åt muttern
belagt sedan 1793; av tyska (Schrauben)mutter, till Mutter i bet. 'liv­moder; hål­rum'; jfr ur­sprung till moder
2mutter muttret
muttr·et
substantiv
mutt´er
det att muttra
ett låg­mält mutter
belagt sedan 1924; till muttra

SAOB

publicerad: 1945  
MUTTER mut4er, sbst.2, r. l. m.; best. -n ((†) muttren Täubel Boktr. 2: 28 (1823)); pl. muttrar.
Etymologi
[jfr nor. mutter, ävensom d. møtrik; av t. mutter i bildl. anv.: livmoder, hålrum vari ngt inpassas (se MODER, sbst. 6 b). — Jfr MUTTRIK, MODER-SKRUV]
(i sht sex- l. fyrkantigt) metallstycke med ett gängat cylindriskt hål, vilket kan förflyttas runt en skruv (gängad bult) i dennas axelriktning gm skruvens kringvridning, då muttern fasthålles, l. gm mutterns vridning, då skruven är fastsatt. Vrida till muttern. Präss med .. behållen skruf med sin mutter. DA 1793, nr 232, s. 2. (Skruven) består alltid af två delar: hanskrufven med sina gängor, och muttern med sina gängor. Berlin Lrb. 159 (1852). Skarfbultar med muttrar till järnvägsskenor. SFS 1906, nr 38, s. 27. — jfr AXEL-, DIFFERENTIAL-, KLÄM-, KONTRA-, KOPPAR-, KORDONG-, KRON-, LÅS-, SKRUV-, STÄLL-, TÄCK-, VING-MUTTER m. fl.
Ssgr (tekn.): MUTTER-BRICKA. bricka som användes ss. mellanlägg mellan muttern o. underlaget för att åstadkomma god anliggningsyta; jfr bricka, sbst.3 1 c. GHT 1895, nr 268 B, s. 4.
-GÄNGA, r. l. f. i pl.: invändiga gängor ss. i en mutter. Eneberg Karmarsch 1: 165 (1858).
-LÅS. anordning för att hålla en mutter i säkert läge; jfr kontra-, lås-mutter. 2NF 25: 1218 (1917).
-NYCKEL. skruvnyckel, speciellt avsedd för muttrar. PriskatalSonesson 1895, s. 88.