SAOL

publicerad: 2015  

nordeuropé

nord|­europé substantiv ~n ~er • mans­person från Nord­europa

Singular
en nordeuropé	obestämd form
en nordeuropés	obestämd form genitiv
nordeuropén	bestämd form
nordeuropéns	bestämd form genitiv
Plural
nordeuropéer	obestämd form
nordeuropéers	obestämd form genitiv
nordeuropéerna	bestämd form
nordeuropéernas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

europé europén européer

europé·er

substantiv

[e^urope´]

● person från Europa

JFR europeiska

centraleuropé; nordeuropé; sydeuropé

○ ibland med ton­vikt på positiv in­ställning till europeiskt sam­arbete el. till den stora europeiska kulturtraditionen

Eyvind Johnson, norr­bottningen som blev europé

belagt sedan 1682; av lat. Europæ´us med samma betydelse, till lat. Euro´pa, grek. Euro´pe

Hallänning, svensk, europé. Titel på bok av Carl Bildt (1991)

Till SO

SAOB