SAOL
publicerad: 2015
norpa
norpa
[når`pa]
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ stjäla, knycka
| Finita former | |
|---|---|
| norpar | presens aktiv |
| norpas | presens passiv |
| norpade | preteritum aktiv |
| norpades | preteritum passiv |
| norpa | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att norpa | infinitiv aktiv |
| att norpas | infinitiv passiv |
| har/hade norpat | supinum aktiv |
| har/hade norpats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| norpande | |
| Perfekt particip | |
| en norpad + substantiv | |
| ett norpat + substantiv | |
| den/det/de norpade + substantiv | |
SAOB
Sökningen på norpade i SAOB gav inga svar.