SAOL

publicerad: 2015  
norska
norska substantiv ~n norskor 1 knappast pl.; ​språket i Norge2 kvinna från Norge
Singular
en norskaobestämd form
en norskasobestämd form genitiv
norskanbestämd form
norskansbestämd form genitiv
Plural
norskorobestämd form
norskorsobestämd form genitiv
norskornabestämd form
norskornasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
norska norskan norskor
nor·skan
substantiv
[nårs`-]
1 knappast plur. det officiella språket i Norge upp­delat på två varianter, bok­mål och ny­norska
(på) norska
belagt sedan 1793
2 kvinna från Norge
belagt sedan 1790
Till SO

SAOB