SAOL

publicerad: 2015  
ocker
ocker [åk´er] substantiv ockret • till 2ockra
Singular
ett ockerobestämd form
ett ockersobestämd form genitiv
ockretbestämd form
ockretsbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
ocker ockret
ockr·et
substantiv
[åk´-]
● in­riktning på att göra oskälig vinst vid försäljning el. ut­låning, genom ut­nyttjande av någon annans svaghet
SE 2ockra
ockerhyra; ockerpris; ockerränta
ocker (på något)
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska uker, okker 'ränta; ocker'; av lågtyska woker 'ränta; ocker'; trol. besläktat med växa
Till SO

SAOB