SAOL
publicerad: 2015
oktett
okt·ett
[‑et´]
substantiv
~en ~er • musikstycke för åtta instrument; grupp om åtta musiker
| Singular | |
|---|---|
| en oktett | obestämd form |
| en oktetts | obestämd form genitiv |
| oktetten | bestämd form |
| oktettens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| oktetter | obestämd form |
| oktetters | obestämd form genitiv |
| oktetterna | bestämd form |
| oktetternas | bestämd form genitiv |
SO
SAOB
Sökningen på oktetten i SAOB gav inga svar.