SAOL

publicerad: 2015  
omforma
om|­forma verb ~de ~t om­forma el. forma om ngt
Finita former
omformarpresens aktiv
omformaspresens passiv
omformadepreteritum aktiv
omformadespreteritum passiv
omformaimperativ aktiv
Infinita former
att omformainfinitiv aktiv
att omformasinfinitiv passiv
har/hade omformatsupinum aktiv
har/hade omformatssupinum passiv
Presens particip
omformande
Perfekt particip
en omformad + substantiv
ett omformat + substantiv
den/det/de omformade + substantiv

SO

publicerad: 2021  
omforma omformade omformat
verb
[åm`-]
äv. lös förbindelse, se forma om ge annan form (eller andra egenskaper) åt något
någon/något omformar något (till något)
någon omformar något (till något)
något omformar något (till något)
informationen i skiv­spåret om­formas till ljud
ofta med av­seende på abstrakta före­teelser
om­forma sam­hället; det gamla familje­begreppet har om­formats
belagt sedan 1814
omformaomformande, omformning

SAOB