SAOL

publicerad: 2015  
oskuld
o|­skuld substantiv ~en ~er 1 knappast pl.; ​skuld­löshet; ren­hjärtenhet; o­bekantskap med sex2 oskulds­full person; person särsk. kvinna som inte haft sexuellt um­gänge​ – Alla sammansättn. med oskulds- hör till oskuld 1.
Singular
en oskuldobestämd form
en oskuldsobestämd form genitiv
oskuldenbestämd form
oskuldensbestämd form genitiv
Plural
oskulderobestämd form
oskuldersobestämd form genitiv
oskuldernabestämd form
oskuldernasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

Sökningen på oskulden i SO gav inga svar.

Menade du:

oskuld  
oskyldig  
oskyld  
auskultera  
ogulden  
auskultant  

SAOB

Sökningen på oskulden i SAOB gav inga svar.