SAOL
publicerad: 2015
pensé
pensé
[paŋse´]
substantiv
~n ~er • en växt; gå i (sina) penséer vara försjunken i tankar
| Singular | |
|---|---|
| en pensé | obestämd form |
| en pensés | obestämd form genitiv |
| pensén | bestämd form |
| penséns | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| penséer | obestämd form |
| penséers | obestämd form genitiv |
| penséerna | bestämd form |
| penséernas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
pensé
pensén penséer
pensé·er
substantiv
[paŋse´] 
●
typ av odlad, storblommig viol i olika färger en omtyckt rabatt- och balkongblomma under vår och försommar
belagt sedan 1802;
av franska pensée med samma betydelse, till penser 'tänka' (pensén har stått som symbol för minnet)
SAOB
publicerad: 1952
PENSÉ paŋse4, r. l. f. l. m.; best. -n, stundom -en; pl. -er.
Ordformer
(pangse 1892 (: pangseer, pl., i bet. 1)—1948 (: pangseer, pl., i bet. 1). pensé (-sée, -see) 1716 osv.)
Etymologi
1) tanke; vanl. o. numera bl. (ngt vard.) i pl.: tankar, funderingar; särsk. i uttr. sitta (l. gå) i sina penséer, sitta (resp. gå) försjunken i tankar, vara frånvarande l. ”borta”. Swedberg Schibb. 289 (1716; i sg.). En hoop absurde penséer, såsom att stenar äfven hafva kärlek etc. Benzelstierna Cens. 42 (1738). (Hon) lämnade mig ensam med mina pangseer. Agrell Sthm 173 (1892). Ack, mitt barn, jag satt i mina penséer. Smith RoyalSuéd. 88 (1921). Gustaf-Janson Stamp. 207 (1951: gått).
2) [efter motsv. anv. i fr.; jfr ä. fr. herbe de la pensée; med syftning på att penséer ansågos ss. symboler för hågkomst l. minne; jfr FÖRGÄTMIGEJ] växten Viola tricolor Lin., styvmorsviol; numera nästan bl. dels om (blomma av) den odlade, storblommiga, gm korsning av flera arter av släktet Viola Lin. uppkomna trädgårdsviolen Viola wittrockiana Gams (Viola tricolor Lin. f. maxima Hort.), dels (särsk. i uttr. perenn pensé) om (blomma av) den odlade, ur hybrider till Viola cornuta Lin. uppkomna, i olika former uppträdande, fleråriga växten Viola Williamsii Wittr.; äv. om (plastisk) bild av dylik blomma; äv. bildl. SvBot. nr 44 (1802; i pl.; om Viola tricolor). Annandag Jul borttappades på Balen i Kirsteinska Huset .. ett Hår-Armband med en Pensée i Låset. DA 1824, nr 3, s. 7. Sander (o. Flodman) 126 (1871; bildl., om flicka). HbTrädg. 6: 255 (1876; om V. wittrockiana). Den mörka pensén. Evers Fosterj. 29 (1909). Perenn pensé. Hylander PrydnVäxt. 72 (1948). jfr JÄTTE-, VÅR-PENSÉ. särsk. [jfr motsv. anv. i t. o. av fr. couleur (de) pensée samt av fr. pensée, m.] i utvidgad anv., om den i rödbrunt (l. blått) skiftande violetta färg som är utmärkande för många penséer. AHB 56: 7 (1871). Fjället .. smalt bort i långa skuggor av pensé. Lindström Glimt. 68 (1924). Sonesson HbTrädg. 867 (1926).
-LACK. (i fackspr., numera föga br.) rödviolett lack (se lack, sbst.2 1) framställt av indigo. AHB 56: 11 (1871). (Ekenberg o.) Landin 714 (1894). —