SAOL

publicerad: 2015  
pirk
pirk substantiv ~en ~ar pilk; pimpelblänke
Singular
en pirkobestämd form
en pirksobestämd form genitiv
pirkenbestämd form
pirkensbestämd form genitiv
Plural
pirkarobestämd form
pirkarsobestämd form genitiv
pirkarnabestämd form
pirkarnasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
pirk pirken pirkar
pirk·en
substantiv
konst­gjort lock­bete för pimpel­fiske
SYN. blänke
belagt sedan 1845; till 1pirka!!

SAOB