SAOL

publicerad: 2015  

pläter

plät·­er [plä´t‑] substantiv ~n • metallplåt belagd med dyrbarare metall

Singular
en pläter	obestämd form
en pläters	obestämd form genitiv
plätern	bestämd form
pläterns	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

pläter plätern

plät·ern

substantiv

plä´ter

● plåt av huvud­sakligen oädel metall som över­dragits med ett skikt av ädel eller rostbeständig metall spec. om kopparplatta som är samman­valsad med tunn silver­plåt på båda sidor; i antik­sammanhang ofta äv. om engelskt ny­silver

JFR ²alpacka

pläterkanna; pläterring; pläterur

belagt sedan 1794; till engelska plate 'platta; silver; pläter'; jfr ur­sprung till 1platt!!, plåt

Till SO

SAOB

publicerad: 1953  

PLÄTER plä4ter, r. l. m. ((†) n. Linderholm 1: 63 (1802)); best. -n; förr äv. PLÄTT, sbst.1, r. l. m. l. n.; best. -en.

Ordformer

(plaiter 1793—1847. plettre 1794. plät 1807 (i ssg)—1895 (i ssg). pläter 1803 osv. plätre 1802. plätt (ple-) 1772—1857. plätter 1816 (i ssg) —1832 (i ssg))

Etymologi

[jfr d. plet, holl. pleet; till eng. plate, eg.: platta (jfr PLATTA, sbst.2, PLÅT, sbst.1). Den nutida sv. formen pläter kan bero på direkt anslutning till SILVER l. kan ha uppkommit av eng. plated, pläterad, pläter-, använt ss. ssgsförled (jfr PLÄTEDBESLAG). — Jfr PLÄTERA]

1) föremål (i allm. plåt) av oädel (l. mindre ädel) metall (t. ex. koppar l. järn) som (på ena l. båda sidorna) är försett med ett lag av ädel (resp. ädlare) l. rostbeständig metall; eg. (o. vanl.) om (föremål av) plåt framställd gm intim hopfogning (hopvalsning) av plåtar av de olika metallerna; stundom äv. om föremål (plåt) som försetts med ett lag av ädlare material på galvanisk väg; stundom koll., om plätervaror. BoupptVäxjö 1794. ½ Dussin Bordknifar med gafflar af Pläter. Därs. 1803. Brickor i pläter. TurÅ 1916, s. 199. (På auktionskammaren) försäljes: Antik koppar, malm, pläter, servis- och dekorationsporslin. SDS 1948, nr 260, s. 2. jfr GULD-, SILVER-PLÄTER.

2) (i formen plät, plätt) [jfr d. plet i motsv. anv.; till eng. plate, möjl. gm förmedling av t. plätt] (†) koll.: tråd av oädel metall med ett överdrag av ädel metall. 1 St: Förelöpare namn och krona utj plett. KlädkamRSthm 1772, s. 277 (bet. icke fullt säker). jfr PLÄT-GULD, -SILVER samt SILVER-PLÄTT.

Ssgr (i allm. till 1): A (†): (2) PLÄT-GULD. koll.: tråd med guldöverdrag. KlädkamRSthm 1807, s. 274. —

(2) -SILVER. koll.: tråd med silveröverdrag. KlädkamRSthm 1807, s. 274. —

-STAKE, se B.

B: PLÄTER-ARBETE~020. vanl. konkret. —

-BESLAG. beslag (på ngt) av pläter. BoupptVäxjö 1833. —

-BRICKA. BoupptVäxjö 1840. —

-GAFFEL. BoupptVäxjö 1872. —

-KANNA. särsk. om kaffekanna. Bremer Brev 4: 398 (1865). —

-LJUSSTAKE~020. BoupptVäxjö 1816. —

-RING. Dædalus 1938, s. 49. —

-SERVIS. särsk. om kaffe- l. teservis. —

-SKED, r. l. f. BoupptVäxjö 1829. —

-SKÅL. MarkallN 2: 32 (1821). —

-STAKE. (plät- 1820. pläter- 1832—1848. plätt- 1857) = -ljusstake. BoupptVäxjö 1820. —

-TESKED~02 l. ~20. BoupptVäxjö 1865. —

-UR, n. med boett av pläter. Östergren (1935). —

-VARA, r. l. f. handel. SD(L) 1897, nr 591, s. 4.

C (†): PLÄTERS-FABRIK. fabrik för tillvärkning av plätervaror. AdP 1800, s. 637.

D (†): PLÄTT-STAKE, se B.

Till SAOB