SAOL
publicerad: 2015
platan
plat·an
[‑a´n]
substantiv
~en ~er • ett träd
Singular | |
---|---|
en platan | obestämd form |
en platans | obestämd form genitiv |
platanen | bestämd form |
platanens | bestämd form genitiv |
Plural | |
plataner | obestämd form |
plataners | obestämd form genitiv |
platanerna | bestämd form |
platanernas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
platan
platanen plataner
plat·an·en
substantiv
●
typ av högt (park)träd med lönnliknande blad och ofta gulfläckiga stammar och grenar vars yttre barklager varje år flagar av; mest förekommande i varmare länder
belagt sedan 1810;
av lat. plata´nus, grek. plat´anos med samma betydelse, trol. till platys´ 'bred; flat'; jfr ursprung till
plats