SAOL
publicerad: 2015
preparation
pre·par·at·ion
substantiv
~en ~er • till preparera
Singular | |
---|---|
en preparation | obestämd form |
en preparations | obestämd form genitiv |
preparationen | bestämd form |
preparationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
preparationer | obestämd form |
preparationers | obestämd form genitiv |
preparationerna | bestämd form |
preparationernas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
preparation
preparationen preparationer
pre·par·at·ion·en
substantiv
●
det att
preparera någon eller något inför vidare behandling
JFR
förberedelse
preparation (av någon/något) (för något/sats)
preparation (av någon) (för något)
preparation (av någon) (för sats)
preparation (av något) (för något)
preparation (av något) (för sats)
preparation av proverna; preparation av donatorsvävnaden
belagt sedan 1635;
till
preparera