SAOL
publicerad: 2015
primalskrik
prim·al|skrik
substantiv
~et; pl. ~ • det nyfödda barnets skrik av smärta och skräck av betydelse senare i livet enl. vissa psykol. teorier
Singular | |
---|---|
ett primalskrik | obestämd form |
ett primalskriks | obestämd form genitiv |
primalskriket | bestämd form |
primalskrikets | bestämd form genitiv |
Plural | |
primalskrik | obestämd form |
primalskriks | obestämd form genitiv |
primalskriken | bestämd form |
primalskrikens | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
primalskrik
primalskriket, plural primalskrik, bestämd plural primalskriken
prim·al|skrik·et
substantiv
●
nyfött barns skrik av ångest och smärta av betydelse inom primalterapin
○
äv. allmännare
kraftigt, förlösande skrik
ge upp ett primalskrik; publikens primalskrik efter segermålet
belagt sedan 1974;
till medeltidslat. prima´lis, lat. pri´mus 'först'
SAOB
Sökningen på primalskrik i SAOB gav inga svar.